Sammanfattning av skördeåret 2013

2013 är över och ett nytt år står för dörren. Dags för sammanfattning och nya tag. För oss på Dina Vingårdar har en av de större händelserna det gångna året varit att utöka vår ”portfölj” med tre vingårdar i Toscana, gårdar som utöver bra viner erbjuder något av en ”wow-upplevelse”. Castel di Pugna med en historia som går tillbaka till 900-talet, och Tenuta di Montechiaro som varit i familjen Gricciolis ägo sedan mitten av 1700-talet. Båda dessa gårdar är små i jämförelse med Rocca delle Macie med sina 200 hektar vinodlingar. Gården togs över på 1970-talet av Italo Zingarelli, producent av spaghetti-westernfilmer, och drivs idag av hans son och barnbarn. Gårdarna representerar tre olika vinstilar, men med Sangiovese som gemensam nämnare. Förutom bra viner så kan gårdarna dessutom erbjuda riktigt fint boende där våra medlemmar kan bo till rabatterade priser.

Vi känner att vi ligger rätt i tiden när vi nu öppnat upp för medlemskap i italienska gårdar, och vi är övertygade om att våra medlemmar tycker det också. Italien har under 2013 seglat upp som svenskarnas vinland nummer ett, och både konsumtion och trendanalytiker pekar på att trenden kommer att fortsätta under 2014 också. Vi kan också glatt konstatera att tidningen Allt om Vins årliga utnämning av årets viner placerat Frankrike och Italien i det absoluta toppskiktet, något vi på Dina Vingårdar så klart kan skriva under på.

Det har även skett en del förändringar på våra gårdar som kan vara värda att nämna. Vi kommer inte längre att kunna erbjuda ett vin från Chablis eftersom vi har beslutat oss för att inte fortsätta vårt samarbete med Séguinot-Bordet. Beslutet är ömsesidigt, och ett resultat av att Jean-Francois verksamhet utvecklats åt ett håll som gör att han inte längre kan uppfylla de krav vårt koncept ställer på vinmakarens deltagande. Vi tycker det är tråkigt att inte kunna erbjuda en vingård i Chablis, men vi tycker samtidigt att det finns spännande alternativ att välja mellan.

För er som besökt Maison Lenique under andra hälften av 2013 har kanske märkt att Valérie eller Bertrand inte tagit emot. De har istället valt att bedriva ett annat projekt utanför familjeföretaget Maison Lenique tillsammans med deras son. Istället är det Alexandre och Corinne Lenique som har tagit över vinproduktionen. Alexandre har börjat sätta sin egen prägel på verksamheten genom att ta fram ett par champagner under sitt eget namn. Dessa kan självklart provas och köpas på gården.

Vad vore en sammanfattning av det gångna året i vinsammanhang utan en skörderapport? Det är kanske ändå bland det mer intressanta i en sammanställning över vad som har präglat det gångna året.

Årgång 2013 kommer sannolikt vara ett år många vinmakare vill glömma. Inte för druvkvalitetens skull, den är på många håll utmärkt, utan mer för kvantitetens skull. Ser man dessutom tillbaka på 2012, som också höll god kvalitet men låg kvantitet, så förstår man att vinproducenterna med viss oro ser fram emot 2014. Lagrena av viner är inte hur stora som helst, och två årgångar med låg kvantitet tär på resurserna, även om det är marknadens krafter som styr priserna.

Våren kom sent, upp till tre veckor senare än normalt på sina ställen i Frankrike. Som en grov regel brukar man säga att det går 100 dagar mellan blomning och skörd, vilket i sin tur innebar att skörden ägde rum mycket senare än vanligt i år. När våren väl gav plats åt sommaren såg det till en början lovande ut med värme och sol, ända tills hagelstormarna började avlösa varandra i juni. Idag är den slutgiltiga produkten något mindre känslig för sämre växtförutsättningar, kyla, värme, sen blomning och så vidare. Framsteg inom vinodling och vinifieringsteknik samt en mer noggrann gallring av druvmaterialet har lett till att lägstanivån på vinet har höjts väsentligt, och att årgångsvariationerna blivit mindre.

Vid ett besök hos Domaine Lucien Jacob i somras bekräftade Jean-Michel Jacob just detta, och sa ”alla druvor man stoppar i pressen, mogna som omogna, påverkar vinets slutgiltiga kvalitet, nuförtiden gallrar man som regel hårdare”. Tack vare bättre vinmakande kan vi alltså ändå se fram emot riktigt bra viner även de år vädret inte erbjuder de allra bästa växtförhållandena.

Vinodlandet och vinmakandet påverkas idag långsammare, men sannolikt med mer långtgående konsekvenser, av den globala uppvärmningen. Kanske kommer vi i framtiden att få se vindruvor odlas i mark på nordligare breddgrader som tidigare ansågs vara otjänlig för vinodling, men som på grund av temperaturhöjningen får de förutsättningar som krävs för att druvorna ska mogna ut. Så här har växtsäsongen sett ut hos våra vinmakare 2013.

Bourgogne
Trots den sena blomningen såg vinrankorna i Bourgogne riktigt fina ut i juli, ända tills en våldsam hagelstorm slog till. Stormen sick-sackade sig fram genom Côte de Beaune, genom Pernand-Vergelesses, Savigny-lés-Beaune och Beaune, och därefter vidare till Pommard och Volnay innan den försvann strax norr om Meursault. Paret Jacob uppger att de förlorat så mellan 55 och 80 % av deras druvor i Côte de Beaune. Côte de Nuits slapp dock dramtiken, och Christine Jacob säger om årgången att ”vinet är rikt, koncentrerat med bra syra och saftig frukt. Det är en ”vinmakares årgång”, de vinmakare som har gallrat ordentligt och som vinifierar noggrant kommer att få ett utomordentligt vin”.

Bordeaux
Den sena våren följdes av hagelstormar i augusti och en varm men våt höst med röta och mjöldagg. Sådana omständigheter är svåra framförallt för Merlot vilket innebär att 2013 sannolikt blir en Cabernet-årgång. Régis Bernaleau på Château Mongravey berättar att årets skörd är liten, men av mycket god kvalitet, bättre än vad de flesta vinmakare har förväntat sig, så det ser lovande ut. Eftersom vår Cuvèe 3D från Mongravey i huvudsak består av Cabernet Sauvignon, så ska det bli extra spännande att få prova denna årgång när den är klar.

Loire
Även i Loire påbörjades skörden sent. George Bureau på Domaine Salvert började skörda sin Chardonnay till egendomens Crémant den 29 september. Här var inte kvantiteten ett problem, men eftersom växtperioden varit relativt kall så var sockerhalten i druvorna låg, och George var tvungen att tillsätta socker i en del av vinerna. Denna åtgärd kallas chaptalisering, och är tillåten, men starkt reglerad, i kallare odlingsområden. Genom chaptalisering höjer man alkoholhalten i vinet så att vinet får en bättre balans, mer smak och upplevs som mindre skarpt. I Sancerre, längre österut i Loire, kom en del regn under skörden vilket alltid utgör en utmaning för odlarna. Man vill skörda druvor med optimal koncentration, och inte druvor som nyss fått ett tillskott av vatten eftersom aromämnen och sockerhalten späds ut. Hursomhelst så gjordes en ordentlig sortering av druvorna vid skörden för att endast de bästa druvorna skulle följa med till pressen. Kvantiteten är därmed något lägre än normalt, men kvaliteten bedöms bli bra.

Rhône
Kylan ställde till med besvär även i Rhône med försenad blomning och framförallt för Grenache, problem med coulure. Coulure förekommer vid kall väderlek och innebär att frukten inte utvecklas som den ska, det vill säga att en klase eller delar av en klase inte utvecklar någon frukt. Christine Saurel på Montirius berättar att de varit tvungna att skörda vid tre tillfällen eftersom mognadsgraden på druvorna varierat så mycket, och att de skördat under 4 veckor till skillnad från en normal säsong när skörden pågår i 18 dagar. Skörden är dessutom 40 % mindre än en normal årgång. Hon tillägger dock att de varit extra noggranna vid sorteringen av druvorna, och att resultatet ser mycket lovande ut.

Alsace
I juli återvände värmen till Alsace, vilket till viss del kompenserade för den sena blomningen. Alsace är en av Europas torraste platser med Vogeserna som tar den största delen av nederbörden som kommer västerifrån. Bortsett från en hagelstorm i augusti som drabbade delar av Alsace så var väderförhållandet ganska gynnsamt fram till skörden. På sina ställen kunde man dock notera en viss vattenbrist, framförallt i jordmån bestående av sand och grus. I början av september kom ett välbehövligt regn som följdes av torrt väder inför skördestarten, den 30 september för alla druvsorter förutom Riesling och Gewurztraminer som fick skördas från den 7 oktober. Den 5 oktober regnade det rejält, och skörden präglades därefter av oförutsägbart väder med ömsom regn ömsom sol. André Gruss sa när vi träffade honom på Cave Ouverte i november att ”nu är vinet i källaren, nu kan jag sova om nätterna igen”. Uppenbarligen lättad över att skörden var bärgad och att han nu slapp oroa sig för vad vädret skulle kunna ställa till med. Enligt tidiga prognoser är vinerna eleganta och rena, men återigen, skörden är liten.

Toscana
Skörden började den 23 september i Chiantidistriktet, och genomfördes i två svep. Det första pågick till 2 oktober. Det andra svepet pågick mellan den 7 och den 13 oktober. Inledningsvis var vädret instabilt, men övergick sedan till stadigare, torrare väder med sol. Den extra tiden för mognad bidrog med lite extra färg och till att mjuka upp tanninerna något. Årgången bedöms bli riktigt bra, men sannolikt inte exceptionell. Av: Tom Klingsäter